En räkmacka är aldrig fel

Pura vida i vardagen, en räksmörgås med Pappa Willy och smugglerskan slår till igen
Det är speciellt att komma hem efter en resa där man upplevt nya äventyr på många nivåer. Jag är så tacksam över att det tar rätt lång tid att resa hem från Santa Teresa. Det känns som jag landar mjukare på något sätt när jag får färdas i lugn och ro tillsammans med mina tankar, känslor och nya intryck. Under den här resan har jag hittat flera nya skatter hos mig själv som jag är rädd om och vill vårda ömt, vill inte krasch-landa med buller och bång. Jag tror Moder jord har hjälpt mig att ombesörja detta, underbart att få vila på sin angosaxiska kudde när jag kommit hem från arbetet. Pura vida.
 
 
Jag har plockat fram alla goda tankar och energier jag kan så att det känns lite roligare här hemma i mörker, snö och slask. Jag kärleksbombar okända människor på tunnelbanan som ser ledsna och bekymrade ut och intalar mig att innan dagen är slut så har det hänt något riktigt bra i deras liv. Förra tisdagen kärleksbombade jag mig själv, jag kände mig faktiskt lite nere och behövde det helt enkelt. Efter en liten stund kändes det mycket bättre. Senare på kvällen när jag kom hem väntade ett brev från Skatteverket där de godkände ett ärende jag öveklagat och meddelade att pengarna var insatta på mitt konto. Underskatta aldrig det här med kärleksbombning.
  
 
 
Man blir faktiskt lite snurrig i kolan när man ska ställa tillbaka sin mat och sovklocka, men jag har tagit en liten stund i taget och nu börjar det att ordna till sig även om det fortfarande är lite segt. Förra veckan på arbetet ägnade jag åt att gå igenom mejl såklart, några intervjuer och förberedelse inför kurs i Göteborg den här veckan. I lördags bilade jag och Tomas ner till Göteborg och piggade upp pappa, besökte båtmässan och sedan har vi båda arbetat här. Igår när jag körde kurs avslutade vi med lite dans, jag är rätt säker på att jag är den första i hela värlsdhistorien som kört ett danspass till Beyonce under ett kurstillfälle för begravningsrådgivare. Jag kan bara säga att vi dansade, skrattade och berikade våra liv med ytterligare glädje. Mer dans till folket!
 
Det har snöat och slaskat ordentligt här i Göteborg, alla slirar omkring lite huller om buller på gator och torg när man ska ta sig fram. I detta slask slirar även min "skrutt-pappa" omkring, 81 år och är något begränsad i sin rörlighet. Det har han dock ingen insikt om så idag när jag föreslog att jag kunde handla räksmörgåsarna vi skulle äta fnös han, som han inte förstod vad jag menade. Inget kan stoppa pappa Willy från en tur till Saluhallen.
 
 
 
Så är det dags för fortsättningen på min karriär som smugglerska, men den här gången har jag inte skrivit på någon tulldeklaration eller svurit annan ed. Den här gången freebasade jag mer. Mitt långflyg gick från San José till Paris och då gick allt bagage genom röntgen utan någon som helst anmärkning. I Paris kördes handbagaget igenom röntegen och där stod det klart och tydligt att man inte får ha med färsk frukt och grönsaker, men det var lugnt, jag hade inget sådant. Trodde jag. 
 
På kontoret två dagar senare  ska jag hjälpa en kollega med en sak och letar då efter en detalj vi behöver i min väska, exakt samma väska som varit mitt handbagage på resan. Då plockar jag upp ett mögligt bananskal, åh herre Gud - hur gick detta till? Plötsligt minns jag, kristallklart - vi var på väg till stranden där några i gänget skulle surfa, Mariette bjöd på minibananer och jag vet att jag tänkte att det är inget problem att lägga ett fruktskal i min ryggsäck. Efter det som har hänt kommer jag alltid att kontrollera mitt handbagage väldigt noga. Men nej, det gjorde jag tydligen inte men det känns mer rakryggat att smuggla  bananskal när jag vet att jag är skyldig till det. Nu kommer jag att göra ett konstverk av bananskalet, kanske spraya det i guld, och kalla det för "Förbjuden frukt" . Jag funderar starkt på om jag kanske ska ta initiativ till en utställning där man blottar handlinngar då man brutit mot lagen och varit lyckligt omedveten om det. Jag vill gärna delta på den utställningen.
 
 
Bevismaterial.


Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress