MENY
Jag har haft blandade känslor inför hur det skulle bli att fira påsken med mig själv, första stora högtiden på egen hand. Det var innan Kristoffer kom in i mitt liv som tankarna gick så.
Jag har tillbringat många timmar med Kristoffer och jag har njutit av varenda stund med honom. Nu är ni säkert nyfikna på vem han är och då kan jag avslöja att han heter Kristoffer Bark och är kriminalinspektör i en serie mycket bra böcker som Anna Jansson har skrivit där han har huvudrollen. Jag har lyckats sluka alla fem och väntar nu på att det ska komma en sjätte.
Ska jag vara ärlig så rullade helgen på som vilken annan helg som helst fast med den skillnaden att den var ett par dagar längre. Jag har inte bara hängt med Kristoffer utan har även varit ute på mina springturer, yogat, har haft digitala fikor och AW:s med familj och vänner & så har jag ätit god mat.
Under två veckor har vi haft besök av ett filmteam som spelat in delar av en BBC-serie här på min gata. Otippat val av inspelningsplats då jag bor 10 minuter från flygplatsen och det landar plan mest hela tiden. Antingen är det ett tåligt
ljudteam eller en fet ljudbudget för att kunna eftersynka dialogerna. Eller så är det både och. Serien heter "The Gold" och är baserad på en sann historia om ett av Storbritanniens största rån genom tiderna. Den 26 november 1983 rånades
Brink´s-Mats lagerlokal vid Heathrow. Rånarna kom över guldtackor, diamanter och kontanter för ett värde av 25 miljoner pund eller 331 miljoner kronor. Av de tre ton guld de fick med sig har det mesta av guldet aldrig återfunnits. Första
säsongen finns att se på TV4 play och handlar om själva rånet och rättegångarna mot de rånarna de lyckades gripa.
Säsong två handlar om en av rånarna som styrde kosan till Teneriffa och började handla med timeshare lägenheter. Det ska bli jättekul att se säsong två.
Den 1 april var det 10 år sedan jag lämnade filmbranschen och klev in i begravningsbranschen. Det är fantastiskt att jag har fått arbeta med döden i 10 år. En del blev chockade när jag berättade om mitt val. De tyckte det var märkligt att jag som alltid var så glad och som älskar att arbeta med människor helt plötsligt skulle börja arbeta med döden. Jag brukade svara att de allra flesta jag kommer vara i kontakt med lever i allra högsta grad. Det har blivit många fina och oförglömliga möten genom åren med både kollegor och anhöriga och det är jag obeskrivligt tacksam för. Sedan några år tillbaka arbetar jag inte själv som begravningsrådgivare utan nu sitter jag som utbildningsansvarig och arbetar med rekrytering, utbildning och handledning i första hand. Ett arbete jag stormtrivs med. Tack livet!
Nu har min fina och begåvade vän Levan Akin regisserat och skapat ett nytt filmiskt mästerverk. Långfilmen heter "Passage" och har nyligen haft premiär. Naturligtvis har den fått väldigt fina recensioner och jag längtar tills jag kommer hem och kan se den på bio.
Med det avslutar jag det här inlägget. Mycket kärlek och goda energier & tack för att du tog dig tid att läsa.
2