En räkmacka är aldrig fel

Njutit av terrassen och "Ett jävla solsken", jag ska inte vara ute och köra bil efter mörkrets inbrott för de vilda djurens säkerhet och jag överraskar mig själv med en tur i Humlan.
För en vecka sedan låg jag på vår terrass helt uppsluten av den gudomliga känslan av semester och mentalt programerad på att inte göra någonting nödvändigt. Vad innebär det här med att inte göra någonting nödvändigt? Att inte göra något som är nödvändigt är nödvändigt för att fylla på sina energidepåer. Så ligga i solen och läsa en bra bok det är för mig nödvändigt och därmed har jag brutit hela den gyllene formeln för ultimat avkoppling på semestern. Kanske skulle jag skriva att jag bara gör väldigt viktiga och nödvändiga saker på semestern som att läsa, springa, sola & bada. Det är naturligtvis så jag ska uttrycka mig. Klockrent.
 
 
 
Nu kan det tolkas som att jag svär över solen i min rubrik, men så är inte fallet. Det är en hyllning till den absolut mest intressanta och spännande bok jag har läst på länge. En biografi om Sveriges första undersökande journalist, Elsa Blenda Nordström. 1914 far hon iväg och tog anställning som piga under dold identitet för att skriva en reportageserie för Svenska Dagbladet och skildrade det tuffa arbetslivet för pigorna på våra gårdar. Hon var delaktig med att avsätta en svensk regering, hon räddade tusentals svältande i finska inbördeskriget, arbetade ett halvår som nomadlärarinna för samiska barn, hon red på en mula längs de smala dammiga stigarna längst bergen mellan Argentina och Chile, provade att resa som en luffare i Amerika fastklamrad på bromsstängerna under ett rusande godståg och deltog i en flerårig expeditiont till Kamtjakta i Sibirien. Det här är bara ett litet smakprov på alla äventyr Ester Blenda upplevde och skrev om, det bästa är att allt är sant. Läs den.
 
 
Ester Blenda skrev också romanen "En rackarunge" där huvudrollsfiguren är hon själv och som sedan varit en stor inspirationskälla för Astrid Lindgren när hon skapat bland annat Pippi Långstrump och Madicken. Det är med stor säkerhet det bästa lästipset i sommar. Nu känns det tomt när boken är färdigläst och jag dammsugit allt jag kommit över om Ester Blenda på nätet, men det finns ett ljus i tunneln, nämligen en utställning i Eslöv om hennes liv jag gärna vill besöka. Nästa bok jag läser blir troligtvis en deckare med läskiga mord.
 
Nu har jag arbetat ett par dagar på begravnigsbyrån Lavendla och i fredags efter arbetet var jag på supermysig tjejmiddag. Ni vet en sådan där kväll när tiden går alldeles för fort och utan att man vet ordet av är klockan jättesent. Kanske inte jättesent, men jag ser extremt dåligt i mörker och försöker undvika att köra bil då. Jag trodde att jag hann iväg före mörkrets inbrott, men uppenbarligen gjorde jag inte det. När jag nästan var hemma i Skärgårdsstad såg jag tre hundar som rusade över vägen och ställde sig vid vägrenen. Jag förstod att det här är tre hundar som tagit en walk about helt på egen hand så där som hundar gör som tycker om att vara sina egna bossar. Men eftersom vi nyligen körde över en hund i stan som smitit från sin matte och sprang hej vilt bland bilarna på en starkt trafikerad väg så kände jag att nu stannar jag och tar hand om hundarna så de kommer hem i trygghet till sina hussar och mattar. Jag stannade bilen, slog på blinkers och klev ut medan jag gjorde gulliga och kärleksfulla ljud för att de ska komma till mig och hoppa in i bilen. En "hund" sprang direkt in i skogen, två stod kvar när jag rundade sidan av bilen och såg till min stora förskräckelse att det är två vildsvin jag försöker locka in i bilen. De tittade någon sekund på mig och sprang sedan in i skogen medan jag stod kvar och skakade. Herre Gud, försökte jag locka in vildsvin i bilen, det här är verkligen inte bra. Jag ska inte ut och köra bil efter mörkrets inbrott. 
 
I lördags tog jag en prommenad genom Humlegården på väg mot Skärgårdsbåten för att åka till Ingmarsö och mönstra på Operah. Mitt i prommenaden stötte jag på en ung man som stod och grillade en spädgris vid en mycket trevlig liten restaurang. Såg jättemysigt ut så vet du inte vad du ska göra till helgen, besök gärna Omnipollos Flora garden.
 
 
Humlegården har varit en allmän park sedan 1869, ca 99 år innan jag föddes. Den har inte alltid varit en trygg plats, den har kallats för kexburken på grund av alla rån.
 
En riktigt trygg plats är ombord på vår fina båt Operah där jag mönstrade på i lördags och fick träffa nya roliga och spännande kursdeltagare.
 
 
Jag vill verkligen framföra hur glad jag blir när några av er hör av sig för att det inte kom något inlägg igår söndag. Det blev en miss i planeringen, mycket att styra upp ombord på Operah.
 
 
Mycket kärlek och goda energier till Er alla och tack för att du tog dig tid att läsa.

Anonym

Gu va kul! Tänk om du kommit till Omnipollos svängt upp lite världsvant med bilen, öppnat dörren och levererat ett liten vildsvin till grillen. Vad förvånad han skulle blivit. Och möjligen även lite kalabalik i Humlan.

Svar: Det hade varit supercoolt, vilken affärsidé!
En räkmacka är aldrig fel

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress