MENY
Veckan då vi byter vardag mot konst, rosévin, skratt och oförglömliga möten med människor. Jag kan avsöja att vår utställningsvecka är en snygg ursäkt för att ha riktigt roligt. På vår utställning bjuder vi alltid på socialt mingel i en lokal där konsten möter skratten och glasen aldirg är riktigt tomma. Hit kommer alla besökare som de är fast går hem lite gladare och mycket lyckligare.
Galleri-veckan slog inte bara alla rekord – den slog ut verkligheten. Varbergsborna blev pånyttfödda, besökare från resten av Sverige och Europa gick hem med lyckligare själar och stora leende som vägrade ge upp. Det blev så lyckat att myndigheterna gick ut med ett VMA för att inte förvirra allmänheten om det kollektiva lyckorus som sköljde över staden.
Viktigt meddelande till allmänheten (VMA): Efter den rekordstora Galleri-veckan i Varberg rapporteras ovanligt höga nivåer av glädje, spontan livslust och återkommande leenden. Folkhälsomyndigheten utreder om tusentals Varbergsbor, tillsammans med besökare från övriga Sverige och Europa, faktiskt blivit pånyttfödda genom konst. Detta tack vare konstnärinnorna Mona Johansson och Maja Johansson, med galleristerna Marie & Mona. Biverkningar kan inkludera ökad livsglädje, ett plötsligt behov av mer konst och en stark längtan efter nästa Galleri-vecka.
Jag är ostälskare av den mer extrema sorten – en person som inte backar för en ost som får andra att öppna fönster, springa därifrån och ifrågasätta sina livsval. Mitt sikte är särskilt inställt på de danska stinkande delikatesserna, där doften kan beskrivas som en mindre naturkatastrof men smaken som ren himmelsk njutning. Min kollega Anna tipsade mig om en riktigt fin dansk ost som heter Gammel Knas och som med största sannolikhet tillhör ostfamiljen Havarti, stinkbombernas stinkostar. Det har varit svårt att hitta den, jag har letat och letat både i den kungliga huvudstaden, Göteborg och Varberg men Gammel Knas har lyst med sin tillvaro. En dag låg ett gäng i ostdisken på Kvantum i Varberg och min lycka blev total, av någon anledning bestämde jag mig att inte köpa osten just den här dagen då vi hade så mycket att stå i inför vernissagen. Ett par dagar senare när jag kom tillbaka var osten slut, helt slut och mitt ost-hjärta fullkomligt smulades is sönder. Jag frågade personalen om det kommer in mer Gammel Knas fast det trodde de inte. I alla fall inte inom en överskådlig framtid. Förvtivlan blev kortvarig, nästkommande torgdag besökte jag osthandlaren och där låg den, lyckan blev total och när jag fick provsmaka & pang befann jag mig i osthimlen.
Så blev det shopping på Häxans loppis – Sveriges tveklöst charmigaste loppis, inhyst i ett före detta kapell. Där går man in för att "bara titta" och kommer ut med bilen full av fynd. Det är saker från golv till tak placerat på ett lättillgängligt och inbjudande sätt. Tänk vad många bra saker jag inte visste att jag behövde.
Tack för underbara dagar, så mysigt och trevligt att få umgås med er.
Vissa katter jamar sig till ett hem. Den här silverkatten behövde bara stå där och blänka lite lagom självsäkert. På två sekunder var affären klar – och jag hade fått en ny familjemedlem utan päls, matkostnader eller krav på kattlåda. En riktig drömkatt!
Med det avslutar jag för idag, mycket kärlek occh goda energier till er alla & tack för att du tog dig tid att läsa.
0