MENY
30 augusti 2020
Den här veckans stora händelse var utan tvekan Oskars födelsedag, det är för mig en mycket speciell dag. Oskar själv tyckte inte att det var någon stor deal att fylla 27 år, men det är det för mig. Vi firade med bubbel, indisk mat från den helt fantastiska restaurangen Namaskar och avrundade med jordgubbar, hallon, björnbär, vaniljvisp, glass och dumlekolor med jordgubbssmak. Tack för en fin kväll tillsammans med dig Oskar och Jessie.
Nu ska ni få följa med till delstaten Monowi i Nebraska med bara en invånare, hon heter Elsie Eiler. Elsie är sin egen borgmästare, bibliotekarie och bartender. I egenskap av borgmästare beviljar hon sin egen spritlicens och betalar skatt till sig själv.
Varje år är hon skyldig att ta fram en kommunal vägplan för att säkra statlig finansiering för byns fyra gatubelysningar. Trots att byn nästan är övergiven driver Elsie en bar som heter Monowi Tavern.
Elsie bor visserligen ensam, men hon ÄR långt ifrån ensam. Varje dag utom måndagar, då hon ger sig själv ledigt, öppnar hon baren kl. 09.00. Många av hennes stammisar bor inom 20 - 30 mil och är personer som hon har känt i hela sitt liv. Andra kör 200 mil för att få träffa henne och se vem hon är.
Hon har också två barn, fem barnbarn och två barnbarns barn. De närmaste bor i Punca i Nebraska och de andra betydligt längre bort i Arizona och Nederländerna.
Elsie tar också hand om biblioteket med 5000 böcker och tidsskrifter som hon grundat till minne av sin man, Rudy som dog 2004.
Elsie är 84 år och jag beundrar henne, vilken kvinna.
Nu seglar våra båtar mot höst och vintervila, ett hösttecken som ger mig glada och sköna känslor.
Avslutning på säsongen här betyder uppstart för säsongen på Teneriffa, det känns bra.
Låt oss njuta av hösten, det är en vacker årstid med alla sprakande färger. Låt oss njuta av att mörkret sakta kommer smygande och ger oss möjlighet att få koppla av i skenet av mysljus.
Nästa vecka får jag njuta av min födelsedag och ny yogakurs som jag har anmält mig till. Redan ikväll ska vi njuta av mitt livs första långkok i ugnen, det doftar ljuvligt men det känns pirrigt eftersom jag och termometern hade vissa samarbetssvårigheter. Men vad gör det så länge man tar allt som en seger?
Mycket kärlek och goda energier till Er alla och tack för att du tog dig tid att läsa.
0