En räkmacka är aldrig fel

Jag praktiserar en av de sju dödssynderna, premiär för mig som vegansk kock och det har varit pretty crowded on the terrace lately
Lättja - en av de sju dödssynderna praktiserade jag en helt ovanlig lördag som för all del startade med en springtur. Men där upphörde alla tendenser till att prestera eller försöka åstakomma något extra ordinärt. Lättja är motsatsen till flit och det är en stor utmaning för många, även för mig. Lättja defineras också som ovilja till ansträngning, sug på den. Jag gick till min Supermarket och köpte varm baguette, skinka, ostar och salami som jag fyllde kylväskan med, sedan tillbringade jag dagen vi poolen med en spännande bok och ett par mysiga samtal från vänner. 
 
 
Min vän Kinga som jag umgås med en del här på Teneriffa är vegan och det är komplicerat för mig som inte riktigt lärt mig tänket kring att laga vegans mat. Nu tog jag nyligen tag i det och lagade en vegansk middag som jag faktiskt imponerade mig själv med. Till förrätt gjorde jag en soppa på linser, lök, ingerfära och lime, den smakade himelskt. Till huvudrätt lagade jag ärtbiffar men och turligt nog, (eller oturligt nog)  blev Kinga sjuk så vi sköt upp middagen och jag fick möjlighet att träna på att göra nya biffar. Först lagade jag några som såg ut som hamburgare, de var rätt torra men smaken var fantastisk. När Kinga ändå var sjuk tänkte jag att nu testar jag att laga nya biffar med en ny teknik. De blev mer som crepes, eller kanske som chips fast stora som pannkakor och de smakade ljuvligt. Till det serverade jag en potatisgratäng som jag gjort på spansk vegansk soyagrädde och det var ett kulinariskt äventyr. Tänkte att soyagrädden var som vanlig grädde, men när jag hällde den över gratängen var den mer som en bechamelsås, det såg mystigt ut. Tack och lov blev det en succé och vi åt upp i princip allt.
 
 
Det är så roligt när vänner har "vägarna förbi" och dyker upp på Teneriffa & vi kan sitta och fika en stund på terrassen. De senaste veckorna har jag blivit begåvad med flera besök som får mitt hjärta att studsa högt.

 
En eftermiddag fick jag besök av Marie och hennes sambo Henrik. Marie har varit min personliga coach och gett mig ovärderlig kunskap i mental träning. Tack vare henne och hennes ovärderliga kompetens har mina kluriga vägar i livet blivit lättare att orientera sig fram på. Jag tror inte att hon vet hur mycket hon har bidragit till i mitt liv och hur mycket hon betyder för mig. Tack Marie, du är fantastisk.

Ett par dagar senare ringde My och Tommy som var på en walk about i mitt område och frågade om vi kunde ses och vips satt dem på terrassen.
 
 
My och Tommy är nära vänner till min jobbfruga i begravningsbranschen, hon heter Maria och är en fantastisk person och nära vän. My och Tommy tillbringar mycket tid på Teneriffa under vintern och är hängivna vandrare, det som de inte vet om vandringslederna här är inte värt att veta. Vi träffades första gången på bussen i från flygplanet till terminalen här på Teneriffa och de är de första gästerna som besökte oss i vår lägenhet. Det var den 14 mars 2019 och då satt vi på terrassen en kväll loch drack cava medans solen bjöd på ytterigare en vacker solnedgång.
 
 
 I slutet av förra veckan kom två av mina närmaste vänner på besök. Vi är alla väldigt mitt uppe i livet, men vi har en konferensgrupp som ger sig ut i världen på äventyr med jämna mellanrum och den här gången utspelade sig konferensen på Teneriffa. 
 
 
Här sitter jag och Josefin & njuter av en eftermiddagsdrink. Vår tredje konferensdeltagare och nära vän vill inte förekomma i sociala medier, men jag kan bara säga att jag är grymt glad att få ha den här fantastiska människan som vän & jag kan meddela att man har inte tråkigt en sekund med den här personen i sin närhet.
 
Vi levde i skaldjurens tecken kan man säga, första utflykten gick inte helt oväntat till Saluhallen i Santa Cruz där vi slog oss ner på det fantastiska lilla stället som Pia och Einar introducerat mig och Hans till.
 
 
 
 
 
Vi åt musslor, olika sorters räkor och kungskrabba bland annat. Som vanligt smakade det så gott så att vi ville inte sluta äta. När vi rensat ett fat beställde vi snabbt in ett nytt med något gottis.
 
Dagen efter åkte vi till El Medano där vi frossade i ännu mera skaldjur efter en god shoppinglycka på den lokala marknaden.
 
 
 
Man kan sammanfatta den kulinariska delen av vår konferens med att på dagarna åt vi skaldjur och på kvällarna åt vi lite blandat smått och gått hemma i lägenheten medans vi reflekterade över dagens upplevelser och njöt av livet. 
 
 
Den här kvällen åt vi en vietnamesisk köttfärs i isbergssalladsblad, mango, advokado, ankleverpaté, lufttorkad fläskfilé, ostar och kex i all enkelhet.

Nu ska jag avrunda dagens inlägg och börja förbereda inför julens utmaningar. Massor med kärlek och goda energier till er alla & tack för att du tog dig tid att läsa.