En räkmacka är aldrig fel

En färgsprakande 50-årsfest, kärleksbombning i Västtrafiken, midsommar med team sallad, loppis som ger kalla kårar & en otäck överraskning när synden straffar sig själv.

Nyligen fick jag den stora äran att få fira min fina vän Åsa som fyllt 50 år. Vi lärde känna varandra för 10 år sedan då vi arbetade på Fonus tillsammans. Jag slutade på Fonus och började på Lavendla begravning & juridik, tack och lov behövde jag inte vänta särskilt länge innan Åsa gick över till oss. Åsa är en av de klokaste personer jag känner, hon har en underbar humor och hennes skratt smittas som en löpeld. Det finns en anledning till att hon går under namnet ”Skratteverket”.

 

Den här färgglada kvinnan bjöd verkligen på en färgsprakande fest med gudomligt god mat och underbara gäster. Jag och Pam satt tillsammans med två galet roliga och härliga kvinnor & där uppstod garanterad vänskap för livet. Tack Åsa för en fantastisk fest! Tack Johan, Moa och Linnéa som jag vet bidrog mycket till att Åsas 50-års fest blivit ett oförglömligt minne.

 
Sov över hos Pam till söndagen och vi fick en jättefin dag tillsammans med lång-lång frukost, promenad och en fruktfika som heter duga.
 
Det är inte varje dag man blir kärleksbombad i kollektivtrafiken. När jag kom ner till Göteborg hade de dragit om olika linjer på grund av renovering av olika spår. När jag väl hittade hållplatsen som de flyttat tittade jag i appen och såg att jag kunde åka med buss 16 till Wavrinskys plats. För säkerhets skull frågade jag chauffören om han stannade där, han svarade bestämt nej. Jag klev av och började fippla med appen, i ögonvrån såg jag att det utbrutit tumult på bussen. Folk var upprörda och en klunga människor hade tagit sig fram till chauffören. Plötsligt öppnas dörrarna till bussen och två damer ropar till mig: Den här bussen stannar visst vid Wavrinskys plats – kom åk med oss! Jag klev på och några av passagerarna berättade hur upprörda det blev när chauffören for med osanningen. Vi tyckte synd om dig och vi är glada att du är ombord nu sa två passagerar till mig.
Kärlek i Västrafik en helt ovanlig tisdag.

19 juni fyllde pappa Willy 87 år vilket vi firade med pukor och trumpeter. Han ringde mig i våras och frågade om han fyller 90 år i år, för då vill jag ha en stor fest sa han. Jag svarade att nej pappa, du fyller 87 fast vi kan ha en stor fest ändå. Då vill jag ha det och det hade vi, en stor fest precis i pappa Willys smak.

 
Midsommar firade jag hos min syster Mona och Tomas på Tjörn tillsammans med Tomas son med sambo & barn samt en av Monas bästa vänner. Det blev så lyckat. Midsommarafton bjöd på traditionell sill-lunch, poolhäng och grillfest. Jag fick det stora nöjet att ansvara för salladen till grillningen tillsammans med Tomas barnbarn Elliot. Vi blev det oslagbara team sallad.
 
Skön eftermiddag vid poolen.
 
 
Team sallad 2024, Marie & Elliot.

På lördagen åkte vi på loppis-turné, loppisar finns det gott om på Tjörn. Vi åkte till min systers favorit-loppis i Röra, en upplevelse med skräckblandad förtjustning.
Loppisen är i små ladugårdsutrymme och vid parkeringen har de olika djur i burar som jag antar är till försäljning. Många fåglar, marsvin och kaniner. Det är prylar ifrån golv till tak och fynden står bokstavligt talat staplat på varandra. Mitt på gården står en cirkusvagn där golvet bågnar, i den vagnen var det mycket märkliga energier. Vet inte om det är de onda dockorna som sprider en otäck energi. Kan bara säga att jag hade aldrig besökt den loppisen ensam.

 

Superfynd, en dammig rödkålsburk med råttfällor för bara 20 kronor!

 

Cirkusvagnen med otäcka dockor, i alla fall enligt min smak.

 
 
Fint erbjudande om kamelridning, bara en sådan sak.


Godis och sylt med tveksamt bästföre datum, torkade svampar och lite annat smått och gott. 

 
Dockorna tog priset. Skojade med min yngsta son om att jag köpt några fina dockor inför att jag förhoppningsvis får bli farmor så småningom. Han skrattade, som liten kunde han stå hur länge som helst och titta på fodralet till videofilmen "Chucky" i vår lokala videobutik. De här dockorna är av precis den kalibern.

Ibland är det bara för roligt när synden straffar sig själv.
Med det avslutar jag för den här gången.
Mycket kärlek och goda energier till er alla och tack för att du tog dig tid att läsa.