En räkmacka är aldrig fel

Besök hos optikern med pappa Willy kan få oss att se klart, viktig skillnad på att vara ensam och att vara med sig själv, lycka att få höjas mot skyarna!
Det har varit väldigt fina dagar tillsammans med pappa Willy och min älsklingssyster Mona i Göteborg. Fokus på hur vi kan hjälpa pappa för att han ska få det bästa tänkbara livet här och nu. Vi är som två rovfåglar som letar efter de där smaskig bitarna som kan sätta lite extra guldkant på pappa Willys liv. Den här veckan har vi besökt optikern och fotvården som är självklart för oss som obehindrat kan ta oss dit vi vill när vi vill. Så är det inte för pappa Willy, det krävs lite planering och logistik för den här typen av utfärder. 
 
 
Besöket hos optikern gick bra. Tack och lov finns hans optikern kvar som han har anlitat de senaste 53 åren och tack och lov fick han en optiker som troligtvis tagit emot honom tidigare och kunde bemöta hans bestämda och ibland lite lätt ohövliga sätt med glimten i ögat. 
Synen var oförändrad och optikern tipsade pappa om att använda glasögonen istället för att låta dem ligga på skrivbordet i sitt fodral. När pappa talade om att han upplevde glasögongen som suddiga och inte hjälpte förklarade optikern att det beror på att han behöver göra rent glasen. Jag och min syster tar med oss det här, en självklar detalj för många och för andra något man behöver påminnas om. 
 
 
Det kändes tråkigt att åka hem i tisdags, dagarna har gått så fort och vips satt jag på tåget hem till Stockholm. Fick en mysig hemresa, deltog i ett Zoom-möte där vi hade avtackning för vår kollega Tim som ska flytta till Kina och arbeta. MTR bjöd på en trevlig rostbiffsmörgås så jag har inget att klaga på. Jag lyfter på hatten och känner en stor tacksamhet för allt gott den här resan har gett mig.
 
 
Det är ensamt att komma hem till en tom lägenhet, det är ensamt att inte få kunna prata med den personen som står en allra närmast och få dela alla tankar och upplevelser som jag har tagit mig igenom den här veckan.
Då är det viktigt att känna efter hur det egentligen ligger till. Jag har kommit fram till att jag är inte ensam, jag är med mig själv och det är ett fint sällskap som jag trivs väldigt bra med. 
Jag har faktiskt alltid trivts i mitt egna sällskap och det är kanske en av anledningarna till att jag rest, inte ensam utan med mig själv många gånger sedan jag var 15 år.
 
I fredags hade vi invigning av vår nya lokal på Sveavägen. Äntligen fick vi alla kollegor träffas på riktigt, med kött och blod. En helt fantastisk upplevelse. Många av mina kollegor har jag bara träffat digitalt så det kändes mycket speciellt att få ses live. Det som gjorde att den här kvällen blev ännu mer fantastisk var att jag fick en väldigt fin utmärkelse. Tack från hela mitt hjärta!
 
 
I lördags när jag var på väg till Yogan bytte Tomas besättning på vår båt Agrippa i Kroatien. Vi hann prata en liten stund och att bara få höra hans röst gör mig så glad. Nu är det mindre än en vecka tills vi ses och nästa söndag, då är vi tillsammans igen!
 
Söndagen avslutade jag med en underbar middag tillsammans med Oskar & Jessie. På den här bilden läser Oskar om det goda vinet de hade med sig och jag kan meddela att det passade alldelse ypperligt till en vegetarisk lasange.

 
Tack Oskar & Jessie för en jättefin och trevlig kväll!
Alec och Linnéa, vi saknade er, men nästa gång ses vi alla.
 
Mycket kärlek och goda energier till Er alla och och tack för att du tog dig tid att läsa.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Karin

... och vilken hatt du lyfter på sen! 😊 och vad roligt, pappa Willy låter glasögonen ligga kvar i fodralet! Tack för att du skriver så humoristiskt och delar med dig av veckan, jag ler!❤️

Svar: Tack fina Karin för att läser mina inlägg 🙏❣️🥰
En räkmacka är aldrig fel

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress