En räkmacka är aldrig fel

Vackra vänner i siluette, massmördarinstinkten har vaknat i mig & jag har ett favoritmördarvapen, annorlunda plats att julpynta och ett avslöjande av privat karaktär
I onsdags firade vi Tomas födelsedag med barbeque på terrassen med goda vänner. Det är vackert att se alla stå som siluetter och njuta av sin drink medans solen går ner.
 
 
Nu är livet inte bara barbeque och vackra solnedgångar tillsammans med vänner här på Teneriffa, en och annan utmaning av det mindre angenäma slaget förekommer också. Så oangenämt att det faktiskt väckt upp min massmördarinstinkt och jag har skaffat mig ett favoritmördarvapen. Vi får nämligen påhälsning av kackelackor ibland och då är det mord - rått och brutalt mord, vilket inte är helt lätt för de är snabba som tusan och stenhårda att slå ihjäl. Av någon anledning är det diskmaskinen som är deras absoluta favoritställe och varje gång vi kört en diskmaskin och öppnar luckan marscherar det ut en hel armé. Jag fattar inte, har de någon form av Skara Sommarland där inne och rutschar runt bland vattenstrålarna när diskmaskinen går igång? Jag har använt olika tillhyggen och kommit fram till att osthyvlen är utan tvekan bästa mordvapnet, man behöver var snabb och trycka till med ordentlig kraft för att avrätta dem. Man behöver höra ett ordentligt krak annars pinnar de iväg så fort man lossar mordvapnet. Vi har ett spray också men det går inte att spraya ner dem tillräckligt fort för att ta dän dem, de verkar inte bry sig om mördarspray. Tacka vet jag mördarosthyveln!
 
 
Härom kvällen satt jag och Tomas i vårt utevardagsrum och upptäckte att det blinkade blått ur ett av våra skåp. Tomas hade sett det tidigare men trodde då att det var reflex från våran julgran. Vi öppnade skåpet och hittade en blå ljusslinga som vi dekorerat ett av våra fönster förra året. Nu har vi tydligen juldekorerat inne i ett stängt skåp och det är ju lite annorlunda. Vill verkligen kredda företaget som tillverkat batterierna för uppenbarligen har ljusslingan legat och blinkat sedan förra julen.
 
 
Nu ska jag göra ett avslöjande av mer privat karaktär, vårt skådebröd i kylskåpet. Med skådebröd menar jag något som bara ska finnas och som man absolut under inga omständigheter får förbruka.
Gud nåde den som vågar! Nu kan man tro att det kan handla om Iransk kaviar eller årgångs-champagne, men så är icke fallet.
 
 
Vi pratar om Bonaqua med päronsmak som vi brukar köpa med oss från Arlanda. Se så fint de ligger där prydligt på rad. Det här är våra skådebröd, se men inte röra. Förra året drack jag upp en och det blev ett väldans hallå. Det går alldeles utmärkt att dricka upp en flaska vin eller champagne, men hälsar ni på här vill jag råda er å det tuffaste att inte röra Bonaquan med päronsmak.
 
Massor med kärlek och goda energier till er alla och tack för att du tog dig tid att läsa.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress