MENY
26 februari 2023
Det är ren och sann lycka att få besök utav någon av våra barn. Nyligen var Evelina här och hälsade på under en vecka som vanligt gick alldeles för fort.
En av dagarna gick jag och Evelina till Los Abrigos som är en gammal fiskeby och slog till på en Tapaslunch muy grande. Det var olika sorters fiskar, musslor, räkor i vitlök, fiskkrocketter, sallad och lite annat smått och gott. Efter lunchen gick vi ner till kajen och solade & badade medan våra mätta magar fick smälta allt gottis som vi ätit.
Om ni undrar vart Tomas var den här dagen kan jag berätta att han var med sin kompis Rodney och cyklade ner för Teide. Inte rakt ner för själva berget som jag tänkte utan ner för vägarna som slingar sig till berget. Jag känner nog att det är lite mesigt att cykla nerför Teide (eller rulla som det mer blir), hade varit coolare att cykla uppför tänker jag.
Den nordvästligaste ön i ögruppen Kanarieöarna heter La Palma och är den mest vulkaniskt aktiva ön av Kanarieöarna. Senaste utbrottet var hösten 2021 då 12 kvadratkilometer täcktes av lava och förstörde mer än 1300 bostäder och omkring 7000 personer tvingades evakueras. Den här vackra ön besökte vi tillsammans med Evelina, ett fantastiskt dagsäventyr.
Mysiga gator med pittoreska hus blandat med små caféer, barer och suveräna turistfällor.
Jag gillar blomsterdekorationerna som hänger ovanför ingången till den här butiken, kruka med sten i botten. Vi får hoppas att de är väl förankrade för en sådan vill man inte få i huvudet.
Här finns också en ombudsman och det tycker jag känns jättebra, helt suveränt faktiskt.
Man vet aldrig när man behöver en ombudsman.
Vi avslutade besöket på den här vackra ön med en fika innan vi klev på färjan och åkte tillbaka till Los Christianos och Teneriffa.
Från den här vulkanön flyttar jag nu min berättelse till mig själv och ett inre mentalt vulkanutbrott jag har fått uppleva de senaste veckorna och som tagit mina springresultat till oanade höjder.
Jag har helt enkelt slungats ut i ett spring-universum som begåvat mig med krafter som gör mig outröttlig. För att vara konkret innebär det att jag helt plötsligt springer dubbelt så långt som jag brukar och på det kör jag ofta 30 minuters trappträning.
Trappträningen kör jag i ett av våra trapphus som jag aldrig annars använder när jag är ensam.
Det är trapphuset där ingen kan höra dig skrika. Smalt, högt, instängt och med tjocka branddörrar.
Evelina som inte riktigt upplevde detta trapphus på samma sätt som mig påpekade att jag troligtvis har sett på för många skräckfilmer och jag tror att hon har en poäng med det.
Nästa inlägg lovar jag att berätta om min Not-to-do lista som flera av er hört av sig om, det blir ett äventyr i tvärtomtänkandets underbara värld.
Massor med kärlek och goda energier till Er alla och tack för att ni tog Er tid att läsa.
0